Hälsa

Går vi upp i vikt av kolhydrater och insulin?

Om ditt mål är att gå ned i vikt behöver du förbränna mer kalorier än du får i dig via kosten. Vad du äter spelar roll men du behöver sannolikt inte undvika kolhydrater.

En populär idé är att en kost rik på kolhydrater leder till viktuppgång. Jämfört med samma mängd protein och fett leder samma mängd kolhydrater till mer utsöndring av insulin. Insulin är ett hormon som säger åt näringsämnen att lämna blodet och istället ge sig in i muskel- och fettceller. Höga insulinnivåer leder till att näringsämnen ifrån blodet tar sig in i fettcellerna, och väl där har de på grund av de höga insulinnivåerna svårt att komma ut igen. Effekten blir att blodet töms på näring vilket leder till ett begär efter mer mat för att på den vägen förse blodet med näring. Om den nya maten till stor del består av kolhydrater kommer insulinnivåerna öka igen, och samma fenomen kommer upprepas. Detta kommer med tiden leda till övervikt (1). 

Jag tycker denna modell är mycket tilltalande, då det skulle innebära att vi kan gå ned eller åtminstone reglera vår vikt genom att välja bort matvaror som innehåller mycket kolhydrater. Det finns dock en hel del som inte stödjer idén om insulinet som huvudanledningen till att vi går upp i vikt. 

Överviktiga personer har normala mängder fettsyror och andra näringsämnen i blodomloppet. Om insulinmodellen stämde borde de ha lägre näringsnivåer i blodet, då det är detta tillstånd som ska skapa viljan att äta mer (2). I regel har överviktiga också en aktivare fettväv, i så mån att den utsöndrar fler fettsyror till blodomloppet. Om insulinmodellen stämde skulle detta inte vara möjligt, till följd av att de höga insulinnivåerna gör det svårt för ämnen att lämna fettcellerna. 

I en studie fick personer ett läkemedel som gjorde att mindre fettsyror lämnade fettväven för blodbanan. Enligt insulinmodellen borde detta leda till att personerna äter mer och därav går upp mer i vikt. Detta hände dock inte, utan deras energiintag förändrades inte under de halvår de fick medicinen (3). 

Det finns också en mängd studier som har jämfört dieter med ett lågt kolhydratsinnehåll och ett lågt fettinnehåll, och i regel ser man ingen skillnad avseende viktnedgång, eller fettförbränning (4). Om låga insulinnivåer hade varit viktigt för viktnedgång så borde lågkolhydratkost vara det effektivaste. 

Hur högt insulinnivåerna stiger av exakt samma mat varierar mellan personer. Om insulin skulle vara en central orsak till övervikt så borde personer som får ett högt insulinpåslag också löpa störst risk för att gå upp i vikt. I en studie undersökte man just personers insulinpåslag, detta varierade men förutspådde inte hur väl någon skulle lyckas gå ned i vikt (5).

Min slutsats

Forskningen tyder på att det som verkar spela roll för viktnedgång och viktreglering är hur mycket energi du får i dig via kosten, samt hur mycket du förbränner. Det verkar inte som att en låg kolhydratskost är en genväg till viktnedgång på grund av att det leder till lägre insulinnivåer. Däremot tror jag att val av matvaror spelar stor roll för vår vikt, och sannolikt är det vanligare att mat som vi får i oss mycket energi ifrån i regel innehåller mycket kolhydrater. Det är möjligt att det är lättare att äta mindre om du satsar på en kost med mer fett och mer protein och mindre kolhydrater. Sannolikt kan övervikt uppkomma på grund av en rad olika orsaker, och eventuellt är höga insulinnivåer en viktig orsak för somliga men inte för andra.

Referenser
1. Ludwig D, Ebbeling B (2018) The carbohydrate- insulin model of obesity: beyond “calories in, calories out”. JAMA Intern Med. 

2. Hall K, Guynet S, Leibel R (2018) The Carbohydrate-Insulin Model of Obesity Is Difficult to Reconcile With Current Evidence, JAMA Internal Medicine,Volume 178, Number 8

3. Makimura H ,Stanley T, Suresh C (2016) Metabolic effects of long-term reduction in free fatty acids with acipimox in obesity: a randomized trial. J Clin Endocrinol Metab. 2016;101(3):1123-1133.

4. Freedhoff Y, Hall K (2016) Weight loss diet studies: we need help not hype. Lancet. 2016;388(10047): 849-851

5. Gardner C, TrepanowskiJ F, Del GobboL C (2018) Effect of low-fat vs low-carbohydrate diet on 12-month weight loss in overweight adults and the association with genotype pattern or insulin secretion: The dietfits randomized clinical trial. JAMA. 2018;319(7):667-679

Lämna omdöme
Alfred Skribent & PT