I mindfulness fokuserar man på känslor, tankar och sinnesintryck utan att värdera dessa. Målet är att acceptera det mentala tillstånd man befinner sig i, och idén är att jobbiga upplevelser blir mindre plågsamma om man kan finna sig i dessa. Exempelvis kan en negativ tanke sätta igång en negativ spiral av fler negativa tankar som leder till nedstämdhet. Om denna tanke istället uppmärksammas och accepteras bryts ofta domino-effekten.

Mindfulness har praktiserats i tusentals år, men det är först på senare år forskare börjat intressera sig för aktiviteten då man sett att det verkar medföra många positiva hälsoeffekter. 

Hetsätning och tröstätning

Problematiska ätbeteenden kan komma i många former, och är ofta ett problem även om de inte är tillräckligt stora för att klassas som en ätstörning. Hetsätning innebär att man har svårt att sluta äta när man väl börjat, detta funkar ungefär likadant som ett drogberoende. De delar av hjärnan som reagerar på ledtrådar om att välsmakande mat är närvarande är hyperaktiva, medan de delar som krävs för att motstå belöningar är mindre aktiva än vanligt (1). Tillsammans gör dessa att mat blir oerhört åtråvärt och svårt att undvika.

Tröstätande innebär att vi lättare på vår börda genom att äta. Om vi är ledsna, uttråkade eller allmänt nedstämda kan vi ofta uppnå en tillfällig lindring genom att äta något gott. Detta behöver inte vara ett problem, men om strategin används ofta kan det leda till övervikt.

Det gemensamma vid hetsätning och tröstätning är att de drivs av starka impulser och känslor, varpå det är möjligt att mindfulness, som är en emotionsreglerande strategi, kan ha en effekt. En forskargrupp bestämde sig därför för att utföra en meta-analys på området (2). I en meta-analys drar man en slutsats utifrån flera liknande studier, metoden gör det möjligt för oss att få en helhetsbild av en viss frågeställning.  

Mindfulness motverkade hetsätning och tröstätning

I sju av studierna som ingick i analysen kollade man på hur mindfulness påverkar hetsätning, och i samtliga fall minskade hetsätande av mindfulness. I forskning är det viktigt och kolla på hur stor effekt en vis behandling har, för att bedöma om den är relevant att använda. I dessa studier var effekt medelstor till stor, vilket är mycket lovande.

I fem studier kollade man på hur mindfulness påverkade tröstätande. I tre av dessa såg man att mindfulness hade en stor effekt, och därmed ledde till mindre tröstätande. Förmodligen till följd av att man blir mer accepterande mot sig själv, och mer sällan känner ett behov av att trösta sig med mat. I en av de tre studierna som visade stor effekt, var deltagarna få, vilket innebär att resultatet kan bero på slumpen. I två studier hade mindfulness ingen effekt på tröstätande. I dessa två studier var dock tröstätande inget problem till och börja med. Sammantaget verkar det som mindfulness är ett bra verktyg som kan användas mot tröstätning.

Slutligen är det viktigt att komma ihåg att det finns en stor variation mellan individer och hur väl de svarar på olika insatser. Det är möjligt att just du kommer uppleva stor nytta av mindfulness eller ingen alls. Interventioner för att motverka hälsoproblem är ofta mer eller mindre hjälpsamma beroende på graden av tillståndet. Om du tycker att du lite väl ofta tröstar dig med mat kanske mindfulness kan vara ett bra verktyg. Om du däremot hetsäter så pass mycket att det påverkar hela ditt liv negativt kommer du sannolikt ha större hjälp av andra insatser.

Referenser

1.      Gearhardt A, Yokum S, Stice E, Corbin W & Brownell K (2011) Neural correlates of food addiction, Arch Gen Psychiatry. Aug;68(8):808-16

2.      Katterman S, Kleinman B, Hood M, Nackers L, Corsica J (2014) Mindfulness meditation as an intervention for binge eating, emotional eating, and weight loss: A systematic review, Eat Behav. Apr;15(2):197-204.