Varför träning leder till bättre stresshantering
I en studie såg man att personer som tränade innan ett stressframkallande experiment påverkades mindre av detta. Träning gör att ditt stressystem inte kommer reagera lika kraftigt på de saker som gör dig stressad.
Hög stress över lång tid ökar risken för att utveckla flera olika sjukdomar, såväl mentala som fysiska. Flera av de förändringar som sker i kroppen när vi tränar liknar det som händer vid stress. Blodcirkulationen, den hormonella miljön och ämnesomsättningen beter sig alla på liknande vis både vid stress och träning. Trots likheterna upplevs de ofta väldigt olika.
Träning upplevs ofta som energiskapande och grubblerier och negativa tankar drivs ofta bort. Tvärtom upplevs stress ofta som negativt, vi gillar inte alls de kroppsliga förändringar vi märker av, och tankarna går snabbt, och de berättar sällan några bra historier för oss.
Forskare har intresserat sig för träning då en populär hypotes är att det gör att vi överlag blir mer stresståliga. Detta skulle innebära att saker som normalt sett gör oss stressade leder till lägre aktivitet i de delar av hjärnan som drar igång stressystemet. Detta skulle då i sin tur leda till att vi också upplever mindre stress och färre negativa känslor och tankar. En forskargrupp bestämde sig för att testa detta och satte upp ett intressant experiment (1).
Träning och den ostressade hjärnan
Deltagarna hade till uppgift att genomföra ett test som är framtaget för att framkalla stress. I testet ska man svara på matematiska uppgifter samtidigt som man hela tiden får veta att man presterar något sämre än genomsnittet. Hälften av deltagarna fick springa en halvtimme innan testet.
Gruppen som sprang upplevde testet som klart mindre stressande. De hade dels lägre nivåer av stresshormonet kortisol. Sedan uppvisade de också högre aktivitet i de delar av hjärnan som motverkar stress.
Bra och dåligt kortisol
Utöver att kolla på hur deltagarnas hjärnor betedde sig fick deltagarna också svara på frågor om deras humör. Det visade sig att personerna som tränade blev gladare, och positiva känslor gör oss mer stresståliga. Tvärtom leder dåligt humör till att vi blir mer mottagliga för stress.
Stresshormonet kortisol visade sig ha en koppling till de positiva känslorna. Ju mer kortisol som utsöndrades under själva träningen desto gladare blev deltagarna efteråt. Detta stämmer överens med åsikten hos en av världens främsta stressforskare Robert Sapolsky som menar att vi uppskattar rätt typ av stress. Träning kan helt enkelt ses som ett positivt stressmoment, vi utmanar oss själva men detta görs frivilligt och under vår kontroll.
Du tjänar på att vara vältränad
I studien ingick såväl vältränade som otränade deltagare, och förstnämnda upplevde mer positiva känslor och mindre stress. Därmed finns det både kortsiktiga och långsiktiga vinster med träning för att motverka stress. Ett träningspass gör dig gladare och mindre stressad, än mer så om du är vältränad.
Referenser
1. Zschuche E, Renneberg B, Dimeo F,
Wustenberg T, Ströhle A (2014) The stress-buffering effect of acute exercise:
Evidence for HPA axis negative feedback, Psychoneuroendocrinology, Volume 51,
January 2015, Pages 414-425