Physical Address

304 North Cardinal St.
Dorchester Center, MA 02124

Anställda som tränar tillsammans på arbetsplatsen

Varför träning gör anställda friskare och effektivare

Effektiva medarbetare är grunden för en produktiv organisation. Åtgärder som kan höja de anställdas prestation samt göra de mindre sjuka kan i det långa loppet skapa stora vinster. Sjukdom är en av de främsta anledningarna till att personers arbetsförmåga hämmas. I Sverige ökar antalet sjukskrivningar (1). Under 2010 talet har ökningen framför allt berott på psykiatriska problem kopplat till stress, ångest och depression (2 & 3).

Sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa är också nära kopplat till sämre prestation på arbetet. Detta då dessa sjukdomar till skillnad från en vanlig förkylning tar lång tid att utveckla och därmed är i regel individens förmåga nedsatt innan sjukskrivningen. I en nyutkommen undersökning fann man att det är fler personer som haft kraftigt nedsatt arbetsförmåga på jobbet än som varit sjukskrivna (4).

Ohälsa är alltså ett problem som påverkar arbetsgivare redan innan personer blir tvungna att stanna hemma. Sjukfrånvaro berättar inte enbart om ett ekonomiskt produktionsbortfall, utan också om mänskligt lidande. Dess motsatts – välmående och positiva känslor – är kopplad till ökad mental uthållighet och kreativitet (5). Därför bör åtgärder som kan öka personers välmående och minska sjukfrånvaro vara mycket positivt för såväl arbetsgivaren som individen.

Positiva känslor och mindre stress

En intressant åtgärd för att öka effektiviteten och minska sjukdom är träning för de anställda. Man har sett att träning leder till mindre ångest och mer positiva känslor (6 & 7). Konditionsträning funkar både som medicin mot ångest direkt och över länge tid. Om du exempelvis är orolig inför något och går ut och springer så kommer du känna dig lugnare efteråt. Du kommer också märka att du överlag upplever mindre ångest om du regelbundet utför någon konditionskrävande aktivitet(6). Även styrketräning har visat sig leda till att personer upplever mindre ångest samt att deras humör förbättras (8 & 9).

Träningens förmåga att öka ens effektivitet beror sannolikt till stor del på att vi blir gladare. Positiva känslor är inte enbart något njutbart i stunden utan det gör oss också mer fokuserade och kreativare (5). Detta ser jag som mycket intressanta för dagens arbetsmarknad där många har arbeten ställer krav på kunskap och problemlösning (18).

Sjukfrånvaro på grund av stress är ett allt vanligare problem i Sverige. Ser man till de sjukskrivningar som började från 2010 så beror dessa främst på stress och därefter depression. En bidragande anledning till depression är långvarig stress. Utöver detta kan stress också göra oss sjukare genom att det skadar vårt hjärt- och kärlsystem samt vårt immunförsvar (10). Därmed kan stress göra oss sjuka på flera olika sätt vilket gör träningens stressnedsättande effekt mycket intressant för såväl arbetsgivare och anställda.

Träning och sjukfrånvaro hos anställda

Den forskning som kollat på hur träning för anställda har fungerat eller ej för att minska sjukdom uppvisar blandade resultat. Det finns flera undersökningar där man sett att träning leder till mindre sjukfrånvaro medan andra inte funnit detta samband (11). När forskningsläget är oklart använder man sig av meta-analyser där man studerar resultatet från flera studier för att få en bättre helhetsbild. I en sådan meta-analys såg man också att träning som åtgärd leder till mindre sjukfrånvaro. Effekten av träning var som störst om de anställda fick vara med och designa upplägget samt om de fick utföra det på arbetstid (15). Därmed tycker jag att det mesta talar till träningens fördel samtidigt som nedsidan är mycket låg. Utöver att minska sjukfrånvaro gör träning också att vår fysiska såväl som psykiska förmåga förbättras.  I sin mycket läsvärda bok Hjärnstark skriver psykiatern Anders Hansen att om träningens effekter kunnat återskapas i ett piller så hade det vart världens mest sålda sak (12).

Vad WHO säger om träning

Vänder man sedan blicken från vad träningen ger och istället kollar på riskerna med att röra sig för lite, blir bilden ännu tydligare. Världshälsoorganisationen (WHO) uppdaterade våren 2018 sina rekommendationer kring fysisk aktivitet och menar att vuxna bör träna åtminstone 75 minuter i veckan men 300 minuter om man vill uppnå alla dess fördelar. WHO menar att låg fysisk aktivitet är en av de främsta anledningarna till att folk dör i förtid, insjuknar i diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer (13).

Övervikt och för lite fysisk aktivitet försämrar prestationen

Personer som tränar för lite löper också större risk att drabbas av övervikt vilket är kopplat till lägre produktivitet på grund av högre sjukfrånvaro (14). Överviktiga är både sjukare oftare och under längre perioder. Detta samband är linjärt vilket betyder att en person med ett BMI på 28 i regel kommer vara sjukare än en person med ett BMI på 25 men friskare jämfört med en individ som ligger på 32 i BMI. Träning är en effektiv strategi för att minska övervikt vilket gör det till en bra åtgärd för att öka välmående och effektiviteten på arbetsplatser. Låg fysisk aktivitet bidrog ännu mer till sjukfrånvaro än övervikt, vilket tyder på att träning i sig ger en direkt effekt. En person som genom träning lyckas gå ned i vikt får därmed dubbla vinster (14).

Take Home Points

  • Träning gör oss mer koncentrerade och kreativare
  • Träning gör oss mindre sjuka genom att den minskar vår stress och ångest
  • WHO rekommenderar träning då det gör risken för en mängd sjukdomar minskar
  • Träning motverkar övervikt och en stillasittande livsstil vilket leder till mindre sjukfrånvaro och högre effektivitet i arbetet.

Referenser

  1. Socialförsäkringsrapport 2016:7 Sjukfrånvarons utveckling 2016, Rapport av försäkringskassan. Länk till rapport: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/a2001891-5c47-4b8a-b47b-64dfbbd48555/socialforsakringsrapport_2016_07.pdf?MOD=AJPERES
  • Åsberg med kollegor 2010 Stress som orsak till psykisk ohälsa, läkartidningen nr 19–20 2010 volym107
  • Försäkringskassan (2016) Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest, Korta analyser 2016:2. Försäkringskassan, Avdelningen för analys och prognos